I september 2009 introducerades Aktia på börsen. Aktia Sparbank Abp blev Aktia Bank Abp.
Banken hade äntligen blivit både välfungerande och lönsam. Genom sina dividender hade banken skapat tillväxt för sparbanksstiftelserna som kunde återföra medlen till lokalsamhällena genom sin utdelning.
Avsikten med börsintroduktionen var att öka intresset för banken bland investerare, stärka Aktias varumärke och utveckla bankens kapitalstruktur.
För att säkra den stabilitet som de gamla ägarna (sparbanksstiftelserna och institutionerna) stod för, inrättades en ny röststark aktieserie, serie R. Inför börsintroduktionen fick ägarstiftelserna och andra större ägare i första hand röststarka R-aktier (20 röster mot A-aktiens 1 röst/aktie).
Eftersom Esbo-Grankullastiftelsen vid detta tillfälle hade drygt två miljoner aktier i Aktia Sparbank Abp utökades antalet till omkring 3,5 miljoner aktier. Varje R-aktie medförde 20 röster och varje A-aktie en röst vid bolagsstämman.
Stiftelsen sålde en stor del av sina A-aktier och köpte i stället av de röststarka R-aktierna. Trots att ägarandelen i Aktia minskade till 4,99 procent uppgick andelen av rösterna ändå till 5,81 procent. De medel som försäljningen gav placerades i inhemska börsaktier som förväntades ge god dividendavkastning också i framtiden.
Aktier köps – och säljs
För stiftelserna innebar börslistningen att aktieinnehavet plötsligt hade ett marknadsvärde.
Tillgångarna växte och det fanns ett allt större tryck på att diversifiera aktieinnehavet. De flesta sparbanksstiftelser övergick till en aktiv kapitalförvaltning för att trygga en fortgående kapacitet att dela ut understöd.
– Detta ska inte tolkas som ett misstroende mot Aktia, utan en utveckling i harmoni med stiftelseregelverket, sade Henry Wiklund i sitt festtal på sparbanksstiftelsernas jubileumsfest i mars 2023.
Aktieägaravtalet, som innebar att parterna agerade i samförstånd på bankens bolagsstämmor samt i första hand avyttrade aktier till varandra, omförhandlades inför börslistningen. Agerandet om samförstånd togs bort för att möta kraven på börsbolag. Aktieägaravtalet sades slutligt upp 2013. Stiftelsernas möjlighet att påverka fortgick via förvaltningsrådet, som bland annat valde Aktias styrelse, fram till att förvaltningsrådet avskaffades 2017.
De två aktieserierna slogs ihop år 2018 för att öka Aktiaaktiens likviditet. Ägarna av R-aktierna tilldelades A-aktier med en premie i samband med konverteringen.
Adjö till förvaltningsrådet
Ännu under början av 2010-talet var merparten av ägarstiftelserna representerade i bankens förvaltningsråd. Förvaltningsrådets viktigaste uppgift var att utse bankens styrelse.
Förvaltningsrådets presidium ansvarade för beredningen av styrelsevalet. Till förvaltningsrådets uppgifter hörde också att ge vissa utlåtanden och ha en övervakande roll. Då bankregleringen skärptes i finanskrisens kölvatten skärptes också kompetenskraven för både bankens styrelseledamöter och förvaltningsrådsmedlemmar. För banken stod valet mellan att bemanna förvaltningsrådet med motsvarande kompetenser som styrelsen eller att avskaffa förvaltningsrådet. För ett börsbolag var bankens dåvarande förvaltningsmodell avvikande och att avveckla förvaltningsrådet föll sig därför naturligt.
På en extra bolagsstämma år 2017 ändrades bankens bolagsordning så att förvaltningsrådet avskaffades. Uppgiften att utse bankens styrelse övergick från förvaltningsrådet till bolagsstämman. För beredningen av val och arvodering av styrelsen svarade framöver en nomineringskommitté bestående av representanter för de fem största aktieägarna, där de största stiftelserna ännu i några år fanns med. Förvaltningsrådet ersattes med en delegation som saknade alla former av beslutanderätt. Den verkade fram till år 2020 då även den lades ner.
Bland Aktias tjugo största ägare återfinns i dagens läge åtta Aktia- eller sparbanksstiftelser med sammanlagt omkring elva procent av aktiekapitalet. Ursprungligen var antalet sparbanksstiftelser tjugo men under årens lopp har ytterligare fyra stiftelser grundats.
Sammanlagt delar dessa stiftelser årligen ut omkring 11 miljoner euro till allmännyttiga ändamål.
Namnbyten
I början hade alla tjugo stiftelser motsvarande namn, alltså ”Sparbanksstiftelsen i” och så respektive ortnamn. Senare har en del av stiftelserna bytt namn till Aktiastiftelser.
Sparbanksstiftelsen Esbo-Grankulla har bytt namn två gånger under sina trettio första år. Det ursprungliga namnet var Sparbanksstiftelsen i Esbo-Grankulla men efter att banken börslistats och följaktligen inte längre var någon sparbank upplevdes kopplingen till ordet sparbank inte längre ändamålsenligt. Sparbankerna i landet hade ingenting med Aktia att göra och år 2010 ändrades namnet i Patent- och registerstyrelsen till Aktiastiftelsen i Esbo-Grankulla.
Tolv år senare hade vinden åter vänt och kopplingen till banken hade blivit allt svagare. År 2022 ändrades namnet till Sparbanksstiftelsen Esbo-Grankulla.
Namnändringen år 2022 motiverades med att man på detta sätt ville värna om kapitalets ursprung i Esbo Sparbank. Så som tidigare ville man också nu betona att stiftelsens verksamhetsområde är både Esbo och Grankulla.
Aktieinnehavet i Aktia lade grunden till stiftelsens gynnsamma förmögenhetsutveckling men i dag finns ingen stark koppling till banken. Stiftelsens styrelse konstaterar att Aktia Bank utvecklats åt ett håll där sparbanksidén inte längre är igenkännbar.
– Kopplingen till stiftelsen förändrades och försvagades i och med att bankens förvaltningsråd och delegation lades ned. Stiftelsen har i sin tur i ökad grad diversifierat sin förmögenhet. Aktiainnehavet är inte längre en strategisk placering hos stiftelsen, säger stiftelsens styrelseordförande Christina Gestrin.
Eftersom stiftelsen understöder allmännyttiga ändamål ansåg stiftelsens styrelse att det inte är ändamålsenligt att lyfta fram ett enskilt börsnoterat bolag i sitt namn.