Sparbanksstiftelsen Esbo-Grankulla delar årligen ut understöd på flera hundratusen euro. De senaste åren har beloppet rört sig på båda sidor om miljonstrecket. Den sammanlagda summan som stiftelsen delat ut genom åren uppgår i skrivande stund till närmare 18 miljoner euro.
De utdelade bidragen har spridit ringar på vattnet genom den kulturella, ideella och samhällsnyttiga verksamhet de riktats till. Många olika typer av verksamhet har understötts genom åren. Det handlar om sport och idrott, kultur, föreningsliv, lägerskolor och annan allmännyttig verksamhet i Esbo och Grankulla. Stiftelsen prioriterar svenskspråkig verksamhet som främjar barns och ungas välbefinnande. De överlägset största sektorerna som fått motta bidrag är barn- och ungdomsverksamhet och sport och idrott – sektorer som visserligen ofta överlappar varandra.
Första utdelningen år 1997
Situationen för trettio år sedan såg ändå helt annorlunda ut. Stiftelsen hade till en början inga inkomster och kunde därför heller inte dela ut några understöd. År 1997 började Aktia betala ut dividend, 15 penni per aktie, vilket resulterade i en dividendintäkt om 182 250 mark. Därtill fick stiftelsen 10 000 mark i ränteintäkter. Samma år betalade stiftelsen ut de första bidragen.
De första bidragsmottagarna var Esbo Idrottsförening, Team EBK, Mellersta Nylands Sång- och musikförbund och Mattlidens dramaklubb. Sammanlagt fick de dela på 8 000 mark varav den största summan, 5 000 mark, gick till Esbo idrottsförening.
Redan följande år, 1998, växte dividenden till 25 penni per aktie. Också summorna som delades ut växte. Då uppgick den sammanlagda bidragssumman till 95 000 mark.
De första åren gick pengarna främst till sportverksamhet, musikinstitut, lägerskolor och elevutbyten. År 1999 fördubblades dividendinkomsterna när Aktia betalade ut 50 penni per aktie.
Utdelningen var till en början uppdelad i två delar; Sparbanksstiftelsen stod för 58 procent av de utdelade medlen medan en kortlivad stiftelse med namnet Sparfrämjande stiftelsen Esbo Södra stod för 42 procent. Sparfrämjandestiftelsen Esbo Södra fanns bara mellan åren 1996 och 2001 då den fusionerades med Sparbanksstiftelsen i Esbo-Grankulla.
Sport och kultur
Vid millennieskiftet överskred Sparbanksstiftelsens dividendinkomster för första gången två miljoner mark. Vid det laget var bidragsmottagarnas antal redan omkring femtio och sammanlagt beviljades nästan 1,3 miljoner mark i understöd.
Bland bidragsmottagarna kan – förutom tidigare nämnda föreningar – också nämnas följande: Skolteaterföreningen (Unga teatern), Musikinstitutet Kungsvägen, Grankulla kammarkör, Grankulla IFK, Esbo idrottsförening, Esbo hembygdsförening, Espoon verkkopalloseura, Eläinsairaalan ystävät, skolor och föräldraföreningar.
De första riktigt stora bidragen tillföll ungdomsföreningen Skärgårdens vänner i Esbo för flyttningen av föreningshuset Vikingaborg. Vikingaborg flyttades från Sökö till dess nuvarande plats vid Svinösunds bro på Sommaröarna år 2001. Orsaken till flytten var att Sökö byggdes ut och det blev allt svårare att upprätthålla ett föreningshus i det tätbebyggda området. Bland annat förlorade ungdomsföreningen sin parkeringsplats då vägen breddades.
I samband med flytten till Sommarövägen 8 gjordes också omfattande renoveringar och byggnadsjobb på Vikingaborg.
– Det var nog ett stort projekt, i synnerhet som inte så många trodde på oss, säger Michaela Karlsson och skrattar gott nu över tjugo år senare.
På den tiden var hon ordförande för föreningen. Under tre års tid erhöll Skärgårdens vänner sammanlagt över 370 000 mark för projektet, även om en stor del av arbetet gjordes med frivilliga krafter. Huset tömdes, stockarna plockades ner och byggdes upp på den nya tomten. Dessutom byggde man en nedre våning med tanke på lekskoleverksamhet.
– Både barn och vuxna deltog i talkoarbetet. Vi stod på parkeringen och målade bräderna med rödmylla, minns Karlsson.
Tomten i Sökö såldes och i dag står Vikingaborg på en tomt som föreningen arrenderar av Esbo stad.
Ekonomisk berg-och-dalbana
I början av år 2002 tog Finland i bruk euron som valuta. Då dividenderna efter hand växte tog placeringsverksamheten fart. Till en början placerades mest i Aktias aktier och senare också i Aktias placeringsfonder.
Under de första åren av det nya millenniet ökade stiftelsens bidragsutdelning starkt. År 2007 översteg dividendintäkterna första gången en miljon euro. Sammanlagt 161 mottagare beviljades understöd, till en sammanlagd summa om 763 312 euro.
Antalet ansökningar ökade långsammare än de beviljade bidragen, vilket innebar att bidragsstorleken ofta ökade. De större bidragstagarna erhöll regelbundna bidrag. Grankulla IFK, Esbo IF, Espoon Verkkopalloseura, de frivilliga brandkårerna, Esbo segelförening, Grani Tennis, Esbobygdens Ungdomsförbund och Musikinstitutet Kungsvägen hörde till de återkommande bidragsmottagarna.
Efter hand breddades utdelningen till att gälla också företagsamhet, särskilt i form av stöd till Nyföretagarcentralen och ekonomisk utbildning. År 2006 gick Sparbanksstiftelsen in för att finansiera en treårig forskardoktor vid institutionen för företagsledning och organisation vid Svenska handelshögskolan. Tjänsten innehades först av Edvard Johansson (numera professor i nationalekonomi vid Åbo Akademi) och senare av Tom Lahti (numera biträdande professor inom ämnet entreprenörskap och företagsledning vid Svenska handelshögskolan i Helsingfors).
Världsekonomin gick i sank
År 2008 kom hela världsekonomin plötsligt i gungning. Den anrika investeringsbanken Lehman Brothers gick i konkurs och utlöste en världsomfattande finanskris med massarbetslöshet och bostadsbubbla som följd.
Aktias dividend halverades till följd av lågkonjunkturen. År 2009 uppgick dividendintäkterna till strax över en halv miljon då de året innan varit över en miljon. Året därpå pekade pilen igen något uppåt.
Sparbanksstiftelsen Esbo-Grankulla har vinnlagt sig om en långsiktig placeringsstrategi som möjliggjort en jämn utdelning också under ekonomiskt svagare år.
Ett dramatiskt börsras inträffade också under covidpandemin i februari 2020. Då återhämtade sig börskurserna snabbt för att sedan igen rasa i samband med Rysslands anfallskrig mot Ukraina och den därpå följande lågkonjunkturen.
Att ha en buffert för krisår och oväntade överraskningar är särskilt viktigt eftersom hela samhället lider under sådana omständigheter. Under pandemiåren försvann en stor del av föreningsverksamheten för en lång tid men många föreningar hade trots det stora utgifter i form av löpande kostnader som hyror och löner, vilket inte gjorde behovet av understöd mindre. Stiftelsens styrelse lade också särskild tonvikt vid barn och ungas välmående under pandemiåren.
Under stiftelsens trettio första verksamhetsår har utdelningen vuxit sig så stor att det i dag finns möjlighet för stiftelsen att aktivt initiera projekt utöver de återkommande föreningsbidragen.
Stiftelsen har alltså fått – och tagit – en större proaktiv roll där man själv definierar vilket fokusområde man vill satsa på i stället för att bara vänta på ansökningar. Till sådana fokusområden kan räknas satsningar för att stödja barn och ungas välmående och samarbetsprojekt över kommungränserna.
Vem kan få understöd?
Stiftelsen beviljar understöd utgående från sina stadgar. Där framgår det att ”stiftelsens ändamål är att främja sparandet och stödja hembygden samt vårda sparbanksrörelsens traditioner i Esbo och Grankulla.”
Stadgarna stipulerar också att dessa ändamål förverkligas genom att bevilja understöd för kulturell, ideell och samhällsnyttig verksamhet. Stiftelsen kan också ekonomiskt stödja exempelvis forskning.
”Sparbanksrörelsens traditioner” lever alltså kvar genom att understödja just allmännyttig och kulturell verksamhet i lokalsamhället.
Understöd beviljas utgående från ansökningar för kulturell, ideell och samhällsnyttig verksamhet primärt inom Esbo och Grankulla. Stiftelsen beviljar understöd för verksamhet som gynnar kultur, idrott och annan allmännyttig verksamhet med betoning på barn och ungdomar.
Föreningar, arbetsgrupper och juridiska personer har möjlighet att ansöka om understöd. Stöd kan också beviljas skolor och daghem förutsatt att det inte gäller den lagstadgade verksamheten. Privatpersoner understöds inte. Alla beviljade understöd ska redovisas till stiftelsen efter att den verksamhet eller det projekt som understödet beviljats för genomförts.
Avkastningen från stiftelsens placeringar utgör grunden för all utdelning men förutsättningen för att bevilja bidrag är välmotiverade ansökningar.
I samband med ansökningsprocessen fäster stiftelsen särskild uppmärksamhet vid hur sökandena i sin verksamhet beaktar språk, hållbarhet och jämlik behandling. Stiftelsens värdegrunder utgörs av det svenska språket, jämlik behandling samt hållbarhet.
Tidigare kunde man ansöka om bidrag av stiftelsen vid två olika tillfällen per år. Numera finns endast en årlig ansökningstid och den är förlagd till mars månad.
Ansökningsprocessen är digital och sker genom det digitala ansökningsprogrammet Rimbert som stiftelsen tog i bruk år 2009.
Språket och hembygden
Stiftelsen vill värna om det svenska språket och kulturen i hembygden. Stiftelsen understöder både korta projekt och mera långsiktiga satsningar för att utveckla Esbo och Grankulla som en levande tvåspråkig bygd.
I ett historiskt perspektiv har särskilt Esbo utvecklats i rasande takt och förändringen från ett agrart svenskspråkigt landsbygdssamhälle till Finlands näststörsta stad har skett på bara några decennier. Svenskans ställning har förändrats radikalt. Stiftelsen vill bidra till att också svenskspråkiga barn och unga ska ha möjlighet att ta del av kulturell och idrottslig verksamhet på sitt modersmål. Stiftelsen vill också skapa förutsättningar för ett fortsatt levande föreningsliv på svenska i Esbo och Grankulla.
Det finns fortfarande ett stort antal svensk- och tvåspråkiga föreningar i både Esbo och Grankulla men de strukturella förändringarna i samhället är snabba. De språkliga förhållandena har ändrats i takt med den snabba inflyttningen. Utmaningarna är särskilt stora i Esbo eftersom staden är geografiskt utspridd på ett stort område utan ett enskilt centrum. Också de svenskspråkiga är utspridda i olika stadsdelar och avstånden kan vara långa. Särskilt när det gäller barn och unga behöver man kunna erbjuda svenskspråkig fritidsverksamhet på olika håll i staden.
Grankulla är däremot samlat på en liten yta. Också där sjunker andelen svenskspråkiga. I dag är 30,7 procent av Grankullas invånare svenskspråkiga medan motsvarande siffra för Esbo är 6,6 procent. I absoluta tal har Esbo ändå betydligt fler svenskspråkiga (cirka 20 000) än Grankulla (cirka 3 200).
Personer med andra modersmål än svenska och finska överskrider redan 20 procent i Esbo. I Grankulla är motsvarande andel strax under 10 procent.
Guldkant på svenska
Sparbanksstiftelsen Esbo-Grankulla vill gärna stödja de svenska strukturerna som i dag många gånger vacklar. Stiftelsens styrelseordförande Christina Gestrin betonar ändå att kommunerna och staten har en lagstadgad roll att se till att det finns tillgång till service på svenska. Den rollen kommer stiftelsen inte att ta över.
– Vi vill genom våra stöd ge en guldkant i vardagen för barn och unga i skolor och daghem genom att bekosta teaterföreställningar eller utfärder. Däremot bekostar vi inte lagstadgad undervisning som ska skötas av kommunerna, nämner Gestrin som ett exempel.
Samtidigt är hon som folktingssekreterare och långvarig politiker för Svenska folkpartiet medveten om att den svenskspråkiga befolkningen behöver stadiga strukturer för att må bra. Därför är behovet att stödja just fritidsverksamhet och föreningsliv extra stort i huvudstadsregionen.
Även om stiftelsen är svenskspråkig och i huvudsak stöder lokal verksamhet på svenska, gagnar stöden i regel hela bygden. Många av föreningarna i trakten är tvåspråkiga och stiftelsens understöd gagnar således alla medlemmar oberoende av modersmål.
Besluten om understöd fattas utgående från ansökningarna och innehållet i dem men stiftelsen ser gärna att det finns en svenskspråkig koppling i projekten som beviljas understöd.
En utmaning är att intresset för föreningsliv över lag har dalat i samhället. Allt färre vill eller har möjlighet att engagera sig i frivilligverksamhet.
– Föreningslivet i Esbo skulle vara betydligt magrare utan de stöd som stiftelserna ger. Jag är helt övertygad om att det inte skulle finnas ett så rikt utbud av fritidsaktiviteter för barn och unga utan de här bidragen, säger Christina Gestrin.
Hållbart på alla nivåer
Barns och ungas välbefinnande och sociala kapital har fått en allt viktigare roll i prioriteringarna. Stiftelsen understöder gärna inkluderande och förebyggande arbete och verksamhet till stöd för barn och ungas psykiska välbefinnande. Dessutom uppmuntrar stiftelsen gärna i dag aktörerna att ta initiativ för att tillgodose särskilda stödbehov bland barn och unga.
Under 2020-talet har stiftelsen gått in för att allt tydligare betona hållbarhetsfrågor i understödsverksamheten. Styrelsen har utgående från FN:s hållbarhetsmål definierat faktorer man önskar att också bidragssökare fäster uppmärksamhet vid:
• God hälsa och välfärd
• Minskad ojämlikhet, ökad jämställdhet
• God utbildning
• Fredliga och inkluderande samhällen
Utdelningen har med åren vuxit sig stor, vilket gett möjlighet att aktivt initiera projekt utöver de återkommande föreningsbidragen. Stiftelsen har alltså fått – och tagit – en större proaktiv roll där man själv definierar vilket fokusområde man vill satsa på i stället för att bara vänta på ansökningar.
En större avkastning gör också fortsatta samarbeten över kommungränserna i huvudstadsregionen både meningsfulla och effektiva.