Idrottsföreningen Grankulla IFK, eller Idrottsföreningen Kamraterna, Grankulla r.f., som föreningen officiellt heter, grundades år 1925. Under de snart hundra åren har åtskilliga barn och unga i Grankullatrakten fått tillgång till ledd idrottsverksamhet. I dag erbjuder den tvåspråkiga föreningen ledd idrottsverksamhet inom ishockey, fotboll, handboll, innebandy och alpin skidsport. De olika grenarna har egna, separata föreningar som tillsammans utgör det som kallas Grankulla IFK-familjen.
Här gör vi ett nedslag i två av dem, GrIFK Fotboll och GrIFK Handboll.
GrIFK Fotboll erbjuder i synnerhet barn och unga möjlighet att spela fotboll på olika nivå. Föreningen har 750 medlemmar och över hundra frivilligarbetare som ställer upp som bland annat tränare och lagledare i de olika lagen. För närvarande har föreningen över tjugo olika lag med egna kvalificerade och inspirerande tränare. På konstgräset i fotbollshallen spelar fotbollsentusiaster i alla åldrar – från de som just lärt sig gå till herrarna i representationslaget. Föreningen har också de senaste åren lyckats locka med många flickor i verksamheten.
De ekonomiska bidrag som föreningen under årens lopp fått av Sparbanksstiftelsen har varit av avgörande betydelse för hela idrottsverksamheten i Grankulla. De olika underföreningarna ansöker om understöd var för sig men den sammanlagda årliga summan brukar motsvara den summa som grannföreningen Esbo IF mottar, ofta över 100 000 euro. Ändå är det ofta svårt att få pengarna att räcka till.
– Pandemin var på det sättet speciell för oss att vi fått 200 nya medlemmar, säger Johanna Tiinus.
Hon är verksamhetsledare för fotbollssektionen inom GrIFK. Före pandemin hade GrIFK fotboll 550 spellicenser men efteråt var antalet plötsligt uppe i 750. Utöver antalet spelare som spelar i lag finns det också en stor del barn och unga som deltar i annan verksamhet som föreningen ordnar, som fotbollsläger och familjefotis för de allra yngsta.
Att föreningen växer är ett faktum som gläder Tiinus men samtidigt ställer det också högre krav på föreningen och innebär också vissa utmaningar.
– Särskilt kostnaderna har skjutit i höjden i takt med att energipriserna stigit. Vi vill hålla priserna på en låg nivå men det är svårt när alla utgifter hela tiden stiger, säger Tiinus.
Fotbollshallen ägs av föreningen och kostnaderna kommer man inte ifrån. Understöden som Sparbanksstiftelsen Esbo-Grankulla bidrar med används i hög grad för att utbilda nya tränare och lagledare. Föreningen är stolt över sin långa tradition att erbjuda utbildning för dem som ställer upp frivilligt i verksamheten. I dag har det blivit allt svårare att hitta personer som vill satsa så mycket tid på frivilligverksamhet. Därför har föreningen också en hel del avlönade tränare – vilka givetvis också får ta del av utbildningarna. Föreningen utbildar också målvakter.
– Stödet från stiftelsen är jätteviktigt eftersom det hjälper oss att hålla utgifterna låga. Vi har över 100 tränare och majoriteten av dem ställer upp utan ersättning. Men andelen som får ersättning stiger hela tiden, säger Tiinus.
Hon påpekar att föreningen å sin sida bidrar till lokalsamhället med ett socialt mervärde genom att sprida fotbollskultur och inspirera till fysiska aktiviteter.
Handboll och Grani hör ihop
En annan av de fem föreningarna under moderföreningen Grankulla IFK:s paraply är GrIFK Handboll. Handbollsföreningen erbjuder junior-, hobby- och elithandboll för alla som är intresserade. Även om handbollen är en närmast marginell sport i Finland är den stor i världen – och i Grankulla, särskilt bland svenskspråkiga. I många familjer har det spelats handboll i flera generationer.
– Den samhörighet och gemenskap som skapas i ett lag är alldeles unik, säger styrelseordförande Jenny Segersven.
GrIFK Handboll är som en familj där alla, eller i varje fall de flesta, deltar i verksamheten på olika sätt. Föräldrar och barn är alla involverade och stöder varandra. Segersven upplever att sporten och lagandan sprider ringar på vattnet i hela samhället.
– Att vara en del av ett lag är att vara en del av en större helhet. Alla har inte har lyckan att växa upp med det, säger Segersven som själv spelat handboll största delen av sitt liv.
Hon ser själv att handbollen för många fungerar som ett andningshål, ett sammanhang att höra till.
– Det ger inte bara en hälsoeffekt utan också en samhällelig effekt, sammanfattar hon.
Hon uppskattar också att Sparbanksstiftelsen Esbo-Grankulla agerar ansvarsfullt och betonar jämställdhet och olika aspekter av hållbarhet i samband med utdelningskriterierna.
– För oss är det en självklarhet att handboll välkomnar alla och att det finns verksamhet på alla nivåer.
Hon lyfter gärna fram att könsfördelningen mellan lagen är jämn och att handbollen är en lågtröskelverksamhet.
– Det enda du behöver är innetossor, en boll och en vattenflaska. Kostnaderna är också på en helt annan nivå än i många andra grenar, säger Segersven.
Hon är tacksam över att handbollsspelarna i Grankulla har tillgång till en egen hemmahall, Grottan, dit en stor del av spelarna kan ta sig till fots eller med cykel.
Inom föreningen finns över tjugo olika lag så det finns möjlighet att spela på den nivå som ger det bästa motståndet för en själv. Det betyder också att varje spelare kan växa med sin sport från unga år ända upp i vuxen ålder. Föreningen GrIFK Handboll har i dag över sexhundra aktiva medlemmar. Det innebär också att administrationen i föreningen är rätt så omfattande. Föreningen har en heltidsanställd verksamhetsledare, Johanna Hilli som sköter en stor del av administrationen.
– När jag började för några år sedan jobbade jag tre dagar i veckan. Nu räcker det inte ens till att jag jobbar heltid, säger Hilli, själv lagkapten i GrIFK damlag som knep FM-guld våren 2023.
GrIFK har närmare femtio personer på sin lönelista, varav de flesta är tränare. Lagledare och föräldrar får ingen ersättning för sitt jobb.
Johanna Hilli jobbar också mycket med de yngre lagen för att trygga jämlika förutsättningar mellan lagen och en välfungerande verksamhet.
– Genom att skapa en fungerande modell från början, kan vi sedan stödja lagen bättre då de mer självständigt fortsätter verksamheten i de äldre åldrarna. Om vi säkerställer en välfungerande verksamhet i alla grupper kan vi säkra en bred bas i våra lag och på så sätt växa hållbart, säger Hilli.
Mål: attraktiv förening
Även om det finns en tradition av talkoanda och frivilligverksamhet har det också inom GrIFK Handboll blivit svårare att hitta frivilliga som vill ägna sin lediga tid åt föreningsverksamhet. Jenny Segersven har själv satsat oändliga timmar för föreningens bästa. Hon vill göra det så lätt och så roligt som möjligt också för andra att ställa upp. Uppgifter som har med administration, byråkrati och medelanskaffning att göra upplevs av många som avskräckande. Därför ska de i större utsträckning skötas av avlönad personal eller som köptjänster. Föreningen vill alltså satsa på verktyg som gör det lättare för det frivilliga att engagera sig. Eftersom många upplever att det är jobbigt att sälja wc-papper och baka bullar ska fokus inte ligga där.
– Vårt mål är att göra GrIFK Handboll till den mest attraktiva föreningen att vara med i, säger Segersven.
Det enda problemet är förstås att det är dyrt att hålla sig med avlönad personal. Föreningens ekonomi bygger i dag på omkring 40 procent understöd där största bidragsgivaren är Sparbanksstiftelsen Esbo-Grankulla. Understöden är avgörande för att föreningen ska kunna erbjuda en mångsidig verksamhet till en så bred målgrupp som möjligt.
– Utan det bidraget skulle medlemsavgifterna stiga så att vi snabbt skulle spela ut oss själva, säger Segersven.
Utgifterna går förutom till personalkostnader till hallhyror och serieavgifter.
– Föreningen mår bra och vi har fin drive och verksamhet – men det är alltid lite ebb i kassan, sammanfattar Segersven GrIFK Handbolls nuläge.