Den andra stora gemensamma satsningen tillsammans med de tre sparbanksstiftelserna i huvudstadsregionen syftar till att i större utsträckning integrera invandrare och flyktingar på svenska i huvudstadsregionen. Projektet inleddes år 2019 och fortgår fram till slutet av 2023.
Föreningen Luckan sköter det praktiska utförandet. Tillsammans har de tre stiftelserna bidragit med i snitt 120 000 euro per år.
Syftet är alltså att underlätta för invandrare att välja den svenska integrationsvägen och samtidigt också öka andelen barn och unga med annat modersmål än svenska eller finska i de svenskspråkiga daghemmen och den svenska grundskolan.
– Satsningen har haft en jättestor betydelse. Vi har skapat en strategi, utvecklat verktyg och nått ut till målgruppen mycket bättre än tidigare, säger projektledare Veronica Hertzberg på Luckan integration.
När hon ser tillbaka på hur det hela startade år 2019 inser hon hur mycket som utvecklats i rätt riktning sedan dess.
– När vi började var det omöjligt att hitta engelskspråkig information om att man kan integreras också på svenska. Överallt utgick man ifrån att alla måste välja den finskspråkiga integrationsstigen.
Luckan integration har däremot lyckats öppna ögonen både för inhemska beslutsfattare och nyanlända att det finns fullgoda alternativ också på svenskt håll.
Rätt att integreras på svenska
En person som invandrar till Finland har rätt att bli integrerad i det finländska samhället på finska eller svenska, efter eget val. Därför är det viktigt att en smidig integrationsväg kan säkerställas också på svenska.
”Det finns många sätt att vara finländare” är ett av rättesnörena för Luckan integration.
Luckan har jobbat med integration på svenska sedan år 2008 och betonar att också det svenska språket kan vara ett relevant alternativ för dem som flyttar hit. För många är det ett lättare språk att lära sig och därtill jobbar Luckan mycket med inkludering.
– Luckan kan ses som ett öppet vardagsrum för alla, oberoende av språk. Här kan man känna sig välkommen och får ta del av våra och andra föreningars verksamheter och tjänster i bred utsträckning, säger Veronica Hertzberg.
Genom Luckan integration erbjuds information, individuell rådgivning, mentorskap och olika sociala evenemang.
Samarbete ger bättre resultat
Arbetet har visat att en lyckad integration på svenska förutsätter samarbete med de svenska aktörerna och givetvis med målgruppen. Ibland behövs också särlösningar. Genom arbetet försöker man undvika de fallgropar som kan leda till mindre lyckade lösningar och har i stället tagit fram åtgärdsförslag som leder till studier, sysselsättning och delaktighet. Ökade arbetsmöjligheter för utlandsfödda är givetvis också avgörande för en lyckad integration.
Visionen är alltså att förbättra den svenska integrationen så att nyanlända vuxna, familjer, barn och unga har bättre möjlighet att bli en del av vårt samhälle.
Hertzberg påpekar att integrationsarbetet har samma kvalitetskrav oberoende av om det sker på finska eller svenska. Hon upplever ändå att de svenska aktörerna kontinuerligt tvingas påminna stat och kommun att inkludera det svenska i utvecklingsarbetet.
Också statsmakten har lyft fram vikten av att stärka den svenska integrationen bland annat för att bibehålla den proportionella andelen svenskspråkiga i Finland. För att det här ska lyckas i huvudstadsregionen behöver också de svenska aktörerna inom tredje sektorn inkluderas starkare i arbetet. Tjänsterna från tredje sektorn kompletterar de offentliga tjänsterna från stat och kommun.
– Det är också viktigt att på ett flexibelt sätt kunna erbjuda verksamhet och service med låg tröskel, säger Hertzberg.
På webbplatserna welcome.fi och fritid.fi samlar Luckan information både beträffande integration och fritidsaktiviteter.
Luckans integrationsarbete erbjuder också vägledning och information om det finlandssvenska samhället och föreningslivet. Då nyanlända blir en aktiv del av lokalsamhället minskar riskerna för marginalisering och utanförskap.
Därför arbetar projektet aktivt för att främja tolerans mellan olika befolkningsgrupper och skapa möten över kultur- och språkgränser. Musik- och kulturkvällar, kaféträffar och andra evenemang har fungerat som välkomnande mötesplatser. Även här är samarbete mellan olika organisationer viktigt. Bland annat har föreningen Kvinnliga akademiker i Helsingfors arrangerat ett svenskspråkigt språkkafé för invandrare och Marthaförbundet har ordnat kurser där man lagar traditionell finländsk mat samtidigt som man lär känna varandra och lär sig språket.