Vindängen och Musikinstitutet Kungsvägen

Vindängenhuset i Hagalund i Esbo är ett av de viktiga svenska rum där olika generationer möts i både vardagliga och kulturella tecken.

När Vindängenhuset, eller Folkhälsanhuset, invigdes i november 2010 var det en långvarig dröm som gick i uppfyllelse. Idén hade börjat som en önskan om ett svenskt kulturhus i Esbo. Då Samfundet Folkhälsan visade intresse för att bygga ett seniorhem i Hagalund breddades tanken till att förutom kultur också gälla möten mellan olika generationer.

– Jag uppfattar Vindängen som ett sällsynt levande och pulserande hus där kulturen har en särskilt viktig roll. Det finns ett positivt samband mellan god livskvalitet och ett mångsidigt kulturutbud, sade Christina Gestrin i sitt invigningstal.

I egenskap av förtroendevald i Esbo hade hon engagerat sig i projektet och ingick i den grupp som tagit initiativ till huset.

Vindängenhuset byggdes alldeles intill Vindängens skola och de olika generationerna har möjlighet att träffas under naturliga förhållanden på sitt eget modersmål.

När det är dags för lunch går skolbarnen över till seniorhuset och på motsvarande sätt har seniorerna möjlighet att delta i program som eleverna ordnar eller rentav delta i skolvardagen som läshjälp eller genom att ställa upp som skolfarfar eller skolfarmor.

Samarbetet gynnar alla inblandade och skapar viktiga länkar mellan olika åldersgrupper. Musikinstitutet Kungsvägen och dess fina konsertsal finns också i samma komplex. Alla enheter stöder varandra: daghem, förskola, skola, arbetarinstitut, bildningstjänster, musikinstitut och senior­hem. Vindängen har blivit ett generationsöverskridande vardagsrum för de svenskspråkiga i Hagalund med omnejd.

Vindängenhuset är ett av de projekt som förverkligats med hjälp av gemensamma krafter.

– Det var på alla sätt en bra satsning. Utan Vindängenprojektet hade Esbo gått miste om väldigt mycket, säger Agneta Eriksson, Sparbanksstiftelsens vice ordförande, som också aktivt talade för projektet redan under planeringsstadiet.

Eriksson är särskilt glad över att flera nyckelpersoner, institutioner och också Esbo stad insåg att det var frågan om ett avgörande och viktigt projekt, trots att det var ekonomiskt dåliga tider i samhället.

– Styrkan när det gäller det svenska är att det ofta går att samordna. Det är frågan om konsten att slå ihop intressen, säger Eriksson.

Vindängenprojektet kan stoltsera med att vara det första storskaliga projekt där fonderna gjorde en gemensam satsning i Esbo.

Samfundet Folkhälsan var den samordnande kraften och huvud­finansiären till projektet som kostade närmare 30 miljoner euro. Sparbanksstiftelsen Esbo-Grankulla deltog med 200 000 euro i finansieringen av kulturlokalerna tillsammans med Esbo stad, Svenska kulturfonden och Konstsamfundet.

Kulturlokalerna ägs av en allmännyttig stiftelse, Stiftelsen för finlandssvensk kultur i Esbo, som grundades för detta ändamål. Där huserar bland annat det största svenskspråkiga musikinstitutet i Finland, alltså Musikinstitutet Kungsvägen.

Musikinstitutet fick ett eget hem

Musikinstitutet Kungsvägen är ett lagstadgat musikinstitut där man kan studera många olika slags instrument och sång i olika genrer.

Musikinstitutet grundades år 1974 i Esbo av Esbobygdens ungdomsförbund (Ebuf). Vid den tiden hette musikinstitutet Esbobygdens musikskola och leddes av Kjerstin Sikström. Efter att den svenska musikskole­undervisningen i Vanda fusionerats med Esbobygdens musikskola ordnades en namntävling år 1995. Det nya gemensamma namnet blev Musikinstitutet Kungsvägen. Efter drygt 15 år tillsammans beslutade Vanda stad trots allt att lämna Musikinstitutet Kungsvägen och i stället erbjuda musikskoleundervisning på svenska i samband med stadens eget musik­institut. Sedan år 2022 upprätthålls Musikinstitutet Kungsvägen av Stiftelsen Musikinstitutet Kungsvägen.

Under musikskolans första decennier var utrymmesfrågan ett konstant bekymmer. År av lobbande för egna utrymmen bar äntligen frukt när musikinstitutet strax före millennieskiftet fick flytta in i det tidigare kommunhuset på Kannbrobacken i Esbo centrum. Efter ytterligare tio år fick musikinstitutet sedan flytta in i det splitternya Vindängenhuset i Hagalund. I februari 2011 firade man invigning med pompa och ståt.

I dag är musikinstitutet en central aktör i Esbos svenska kultur- och musikliv och lyckas sprida musikens glädje också långt utanför Vindängenområdet.

Patrik Smulter efterträdde Kjerstin Sikström som rektor för Musik­institutet Kungsvägen i augusti 2010, strax innan flytten till Vindängen.

– Det är oerhört värdefullt för den svenska kulturen i Esbo att det finns stiftelser och fonder som kan ge extra guldkant och möjliggöra större satsningar, säger Smulter.

Musikinstitutet Kungsvägens ekonomi står i huvudsak på tre ben: statsandelar, kommunal finansiering och terminsavgifter. Trenden är trots allt att utgifterna växer medan inkomsterna inte ökar i samma takt.

– Det är inte meningen att fondmedel ska användas för att upprätthålla den normala verksamheten även om det ibland finns gränsfall, medger Smulter.

Bidrag från fonder och stiftelser används i allmänhet för specialsatsningar, resor och dyrare anskaffningar som den egna finansieringen inte tillåter.

– Jag minns till exempel att vi fick ett stort bidrag från dåvarande Aktiastiftelsen i Esbo-Grankulla för att införskaffa den fina flygeln som står här i konsertsalen, säger Smulter stolt om den stora investeringen som stiftelsen möjliggjorde genom ett bidrag om 20 000 euro år 2015.

Stiftelser kan göra skillnad

Förutom själva huset där musikinstitutet verkar har också sparbanksstiftelsen under årens lopp understött en mängd konserter och olika projekt.

Efter tretton år börjar en del av tekniken i konsertsalen vara föråldrad vilket aviserar ett kommande behov av teknikanskaffningar. Smulter antyder att det finns gott om hål där eventuella framtida fondmedel kan göra nytta.

– När det gäller bidragsansökningar så får man sällan allt man önskar sig och ibland blir det avslag. Då gäller det att banta ner budgeten och tänka om, konstaterar han.

Det har också hänt att bidragssumman dragits ner så radikalt att ett aviserat projekt inte gått att förverkliga.

– Ibland går det kanske inte att krympa ett projekt utan man får helt enkelt betala tillbaka pengarna. Det är lite snopet.

Samtidigt vill han gärna lyfta fram hur otroligt betydelsefullt det är för den finlandssvenska kulturen att det finns finansiärer som är villiga att bidra.

– Det är oerhört fint att Sparbanksstiftelsen Esbo-Grankulla förstår värdet i att stödja kultur på svenska, särskilt för barn och unga.

Smulter vill inte ställa kultur och idrott emot varandra men medger att han ibland förundras över hur stora pengar idrottsvärlden har att röra sig med.

– Barn och unga ska självklart röra på sig men alla vill inte spela fotboll eller ishockey. Därför är det så fint att fonder och stiftelser gör vad de kan också för att understödja kulturverksamhet, säger Smulter.

Möjligheter att utvecklas

Även om Musikinstitutet Kungsvägen har sitt huvudsäte i Hagalund erbjuds också undervisning på andra håll i Esbo och Grankulla, bland annat Karamalmen och Mattby.

– Föreningen Focus Mattlidens planer på att skapa ett svenskspråkigt kulturhus och campus omkring Mattlidens skolcentrum är mycket intressanta också för Musikinstitutet Kungsvägen, säger Smulter.

Tanken är att samla svenskspråkiga enheter för kultur, idrott, utbildning, boende och omsorg inom några kvarter kring Mattlidens skolcentrum.

– Musikinstitutet vill finnas till för så många svenskspråkiga barn och unga i Esbo som möjligt. För att det ska lyckas måste också tröskeln att ta sig till musikinstitutet vara så låg som möjligt, säger Smulter.

Inom musikinstitutet finns det planer på att utveckla också andra konstarter än musik, som till exempel konst, musikteater, drama och dans. Redan nu sker detta i form av samarbeten med olika aktörer men tanken är att ta steget vidare därifrån.